Äntligen är jag hemma igen! Som sagt igår var jag i aspeboda och spelade lite brännboll, kubb och fotboll. Det var väldigt roligt och mysigt! Kom hem därifrån runt halv 2 tiden, sov sedan kvar hos Emanuel. I morse vaknade vi vid 12 och från 12 till kvart i 3 har vi halv sovit... Så jag är inte så himla jätte pigg just nu.... Menmen!

Idag ska jag ta mig an min garderob och mitt rum. Det ska bli skönt att få en liten förändring!

https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-1/3119607/images/2012/pic_205936281.jpg">https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-1/3119607/images/2012/pic_205936281.jpg" class="image">

https://cdn1.cdnme.se/cdn/8-1/3119607/images/2012/pic_205936294.jpg">https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-1/3119607/images/2012/pic_205936294.jpg" class="image">

https://cdn1.cdnme.se/cdn/8-1/3119607/images/2012/pic_205936300.jpg">https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-1/3119607/images/2012/pic_205936300.jpg" class="image">

Hejsan! Idag var jag i skolan mellan 08.30-11.30. Sedan fick vi sluta eftersom det är våran avslutningsmiddag ikväll. Åå jag känner mig så taggad och det ska bli så himla kul!!! Om ett tag kommer Emma hit och fixar och trixar med mig! Sedan om nån timme kommer Elin, Astrid och Lina också!

Min vackra älskade farmor, jag saknar dig jätte mycket och tänker på dig varje dag! Jag minns förra våren/försommaren än idag. Jag minns att pappa sa alltid åt mig att hälsa på dig så ofta jag kunde, men hittade alltid på något annat att göra då jag tyckte de var fruktansvärt jobbigt att se dig så dålig. Pappa ville väl bara mitt bästa och att jag skulle få träffa dig för han visste att de snart var slut.
Den dagen pappa kom hem och berätta att du hade fått cancer kommer jag ihåg att jag satt och skrev en engelska redovisning, jag var inte riktigt klar och jag skulle redovisa dagen efter. Efter de beskedet kunde jag inte fortsätta med engelskan utan brast ut i gråt och mådde bara dåligt! Minns inte datumet tyvärr... Men jag ser den händelsen framför mig allt för ofta.
Och sen kom domedagen! 10 juni 2011. Den dagen man helst skulle vilja ta bort. Den dagen du tackade för dig och lämnade denna jord bakom dig. Prövade dina vingar och föll upp in de blå. Den dagen mitt värld gick under. Vad skulle jag liksom göra utan en av mina bästa vänner. En sån funnits där hela livet. Nån som kan allt, de mesta iallefall och hade världens bästa man, även kallad min fina älskade farfar Sven-Olof.
Den andra dagen då världen stog still och den dagen man gärna hoppade över, 7 Juli 2011. Då var de dags för det sista avskedet. Eller jag vill inte kalla det för de, jag vill kalla det för ett tillfälligt hejdå. Vi kommer ju ses på andra sidan om några år. Eller? Jag hoppas du står där och väntar på mig när det väll är min tur att ligga i kista och höra ens närmaste människor sitta och gråta. Dom sitter där för att säga hej då och rensa själen.

Jag försöker stå vid din grav så ofta jag kan, eller när jag har möjlighet! Den är jätte fin. Du borde vara stolt över din fina man som fixar i ordning så att du ska få en sån fin grav som möjligt, de är du verkligen värd!

Kom ihåg jag kommer alltid älska dig!

7 januari 1939 - 10 juni 2011 ❤